Vad är skillnaden mellan ett grundämne och en kemisk substans?

Författare: Robert White
Skapelsedatum: 2 Augusti 2021
Uppdatera Datum: 19 April 2024
Anonim
Vad är skillnaden mellan ett grundämne och en kemisk substans? - Vetenskap
Vad är skillnaden mellan ett grundämne och en kemisk substans? - Vetenskap

Innehåll

Ett element består av en atom med protoner, neutroner och elektroner runt kärnan. En kemisk substans består av ett eller flera olika element kopplade till varandra. Element och ämnen har flera skillnader mellan sig, såsom enkelhet, komplexitet, symboler och formler.

Enkelhet kontra komplexitet

Huvudskillnaden mellan ett element och ett ämne är att ett element består av en enda atom. Elementet kan inte brytas, eftersom det redan finns i enklast möjlig form. Det finns 118 kända kemiska element, var och en med ett atomnummer och ett antal specifika massor. Å andra sidan kan flera element kombineras och bilda komplexa kemiska ämnen. Elementen natrium, kol, syre och väte kan till exempel bilda en komplex substans som kallas natriumperkarbonat (även känd som peroxihydrat natriumkarbonat). Natriumperkarbonat är faktiskt en kombination av ämnena natriumkarbonat (Na2CO3) och väteperoxid (3H2O2).


Symboler och formler

Element skiljer sig också från ämnen på det sätt de representeras av symboler. Exempelvis betecknas syreelementet med bokstaven "O", kväveelementet representeras av bokstaven "N" och kalium med bokstaven "K". Eftersom kemikalier är en blandning av två eller flera grundämnen används emellertid en specifik formel för att representera alla kemiska föreningar i molekylen. Till exempel representeras ämnet natriumklorid (bordssalt) med formeln NaCl. Urinsyra är en mer komplex substans och dess formel är C5H4N4O3.

Utmärkande faktor

Elementen kännetecknas av deras atomnummer. Till exempel har väte ett atomnummer 1, natrium har ett atomnummer 11, aluminium, 13 och silver, 47. Ämnen kännetecknas å andra sidan av sina kemiska bindningar. Till exempel är bordssalt baserat på jonbindning. En jonbindning är en som bildas när en atom överför en eller flera av sina elektroner till en annan atom.


Joniskt bindningsexempel

Natrium har en elektron i sitt yttersta skal, medan klor har sju elektroner i detta skal. På detta sätt är inget av dessa element riktigt stabila. Natriumet avger sedan sin yttersta elektron till klor och blir en positiv jon. Klor tar emot en elektron och blir en negativ jon. De positiva och negativa laddningarna lockas till varandra och hålls samman av de två elementens elektrostatiska natur. När bindningen har bildats börjar varje element ha åtta elektroner i sitt valensskal och blir mer stabilt.